2011-11-27
22:38:18
3 oförglömliga dagar...
...eller? Frågan är hur mycket vi kommer ihåg, eller vad säger du Jenny?
Iaf, min käraste vän var och hälsade på mig här i Berlin för några veckor sedan och det var som vanligt underbart att få träffa henne.
Jag började med att hämta upp henne och välkomna henne som man ska här i Tyskland...med en öl!!! Haha, hon blev överlycklig! Sedan gick vi ut och åt smarrig vietnamesisk mat och satt och tjötade en massa.
På torsdagen jobbade jag i några timmar och Jenny låg och sov...jag som hade lämnat nyckeln så att hon skulle kunna ta sig en liten promenad runt kvarteret! När jag kom hem gick vi raka vägen för att äta en nudel box innan vi gick till Alexa shoppingcenter. Där fann vi nada, nothing, ingenting utan vi fortsatte vår lilla promenad till Friedrichstrasse och Gina Tricot. Ja, jag var ju bara tvungen att visa vår fina svenska butik i den stora tyska staden! Sedan gick vi till Starbucks vid Brandenburger Tor...en självklarhet och ett måste! "I've been looking for freedom".
På vägen hem köpte vi med oss lite mat, snacks men viktigast av allt öl! Så vi satt och tjötade och drack, drack och tjötade tills klockan var 4! Och eftersom vi inte är dem som bangar när det är fest så stack vi såklart ut klockan 4! Men för att göra vår kväll till ett litet helvete så var typ allt antingen stängt eller så ville dem inte släppa in oss. Hmm...
Vi kom iaf in på Weekend, vilket är en riktigt bra club! Där träffade vi ett gäng spanjorer som inte ville släppa oss ur sikte resten av...öhm morgonen (?)...så vi skyller på dem att vi inte kom in någonstans. Till sist följde vi med dem till deras rum på ett hostel...vilket visade sig vara en hel våning! Grymt!!! Där stannade vi tills klockan 2 på dagen, här är hela historien lite suddig ;) Vi var iaf väldigt glada att komma hem och få sova lite.
Lite? Ja, vi sov till klockan 10 på kvällen och insåg att vi just försört hela den dagen och att Jenny skulle åka hem på morgen efter. Efter ganska mycket panik från oss båda tog vi oss i kragen och gick ut för att köpa lite mat och sedan satt vi och snackade ytterligare lite till innan vi sov några timmar till och Jenny skulle hem.
Trist var det att lämpa av henne på flygplatsen och tiden gick allt för fort...men som sagt, det är ett minne för livet och vi får väl fler chanser att göra Berlin lite osäkrare! Haha!
Love you babe ♥
Kommentera inlägget här:
