Close-Up: Anna

Sedan mötte jag upp Julia på Starbucks vid Hackescher Markt, där vi spenderade några sköna timmar! När vi gick ut hade det börjat snöa lite lätt och det dröjde inte länge innan det riktigt vräkte ner. Sååå mysigt sååå!

Vi bestämde oss för att gå hemåt och mötas upp för en drink lite senare. I samma veva messade Radu och frågade om jag ville spela biljard. Så vi bestämde oss för att detta var en alldeles lagom ansträngande lördagsakivitet.

Tyvärr var det fullt i biljardhallen så vi gick och drack en drink ist. Det var allt vi orkade med och vi lämnade grabbarna för sängen ist. Dissade eller vaddå, haha!

Även idag sov jag länge, jag hade liksom lite att ta igen. Hur underbart som helst! Sedan blev det ännu mer slapp på soffan. Men eftersom det var klarblå himmel och solsken kunde jag inte med att sitta inne hela dagen. Jag begav mig därför ut på en promenad. Jag ångrade mig så fort jag kom ut...det var nämligen svinigt kallt! Men jag sporrade mig själv med musik i lurarna och ett mål som hette Starbuckslatte!

Jag gick ner till Brandenburger Tor och satte mig där en stund. Tänk vad fint det är där!

Sedan begav jag mig hemåt och fick snackat med min kära Jenny en stund på Skype. Det var alldeles för längesen insåg jag nu. Kyss på dig vännen! ♥

Väl nere i djupet fick vi oss en öl och vi började skåda diverse konstverk i form utav bland annat ljusinstallationer och graffitti. Riktigt coolt! I ett rum spelades musik och efter en stund började även ett band att spela elektropop. Mitt i allt det roliga kom dock farbror polisen och satte stopp för det hela. Så det var bara att ge sig ut igen.

Efteråt fortsatte vi till en bar, men eftersom det börjat bli kallt köpte Julia och jag oss varsin varm choklad ist. Mumma! Sedan höll vi på att somna så det fick bli att ge sig av hemåt. Då insåg vi att klockan var 3...så kanske inte så konstigt att vi var så trötta. Haha!

Här några bilder från underground:

En mycket lyckad kväll!!!

Ps. Gissa om det var svårt att ta sig upp på morgonen. Jag tog en timmes sovmorgon, men det var det värt :P Och som kontoret såg ut...som ett bombnedslag. Hahahahahhaa! Ds.

Trist att jag inte kan vara hemma och fira honom...det är ju lite långt att åka nuförtiden! Jag hoppas iaf att han har haft en underbar dag.

Denna helgen lämnade jag inte soffan många minuter. Av någon anledning var jag bara helt slut, och är det fortfarande. Det känns som om min energi helt har försvunnit. KOM TILLBAKA!!!

Det är konstigt hur man ena stunden kan känna sig pigg och glad och andra så bara dimper humöret om man vill lägga sig i fosterställning och gråta.

Att regnet häver ner gör inte saken bättre, och inte att mörkret inte verkar vilja försvinna heller. Men igår var jag iaf ute på en promenad i rusket i mina underbara runtones och jag insåg att jag måste börja komma igång med träningen igen. Usch vad jag saknar Friskis&Svettis i såna här lägen. Jag har absolut ingen lust att åka stan runt för att komma till ett gym där man kan ta klasser. Våren kan inte komma snabbt nog!!!

Funderar på att börja gå till jobbet. 30 minuters rask promenad med mina runtones kanske skulle göra susen?

Någon som har något annat bra tips på att komma igång?

Dela gärna med er!

Efter att länge ha velat ändra om i bloggen gjorde jag ett försök, men kom inte så långt...mina html-skills är inte som dem en gång varit. Så det fick bli en ny mall istället.

Vi får se om jag lyckas få tummen ur och fixa lite igen senare...

Tills dess får ni nöja er med vad som bjuds på ;)

Ps. Ett litet meddelande till Jenny: Fick liksom ännu mer lust att ändra om i bloggen när du fått det så fint =) Ds.

Jag kan inte vara stoltare och hoppas såklart att han nu också ska hitta sig ett jobb, för det är något han verkligen förtjänar!!!! Så alla lastbilsförare därute, om ni känner någon som behöver en trygg förare så hör av er till mig ;)

Grattis på dig brorsan ♥

I fredags efter jobbet blev det biljardspel och en och annan öl, ett nöje jag kan tänka mig göra oftare. Det är en härlig känsla när man lyckas få ner några bollar. Jag till och med vann några gånger =)

På lördagen vaknade jag inte allt för sent, låg och drog mig lite i sängen och gick sedan upp för att mötas av en klarblå himmel utanför fönstret. Det sporrade mig att ge mig ut och njuta av det fina vädret. Så jag tog en promenad, dels i mitt fina kvarter här i Prenzlauer Berg och sedan begav jag mig neråt till Hackescher Markt där jag gick i små söta butiker och tittade på en massa fina inredningssaker som jag gärna skulle vilja köpa. Sedan gick jag till Starbucks för mitt första besök år 2012. Det var nog den finast inredda Starbucks jag någonsin sett, och enormt var det! Nu vet jag vart jag ska ska hänga framöver.

Efter denna härliga långpromenad gick jag och inhandlade lite förnödenheter och lagade mat. Sedan var det dags att göra sig fin inför Angel-partyt! Vi tjejer på jobbet brukar kalla oss för FP-Angels och hade bestämt oss för tjejkväll. Så det blev först drinkar och sedan skaka rumpa på en av klubbarna vid Kulturbrauerei. Det var riktigt kul, men tyvärr var musiken inte detsamma.

På söndagen vaknade jag ännu en gång inte allt för sent och insåg att det var ytterligare en fin dag. Janina messade och frågade om jag ville följa med till second-hand-marknaden och sedan ta en kaffe och det tyckte jag passade utmärkt. Så jag tog mig en promenad dit, sedan gick vi runt en liten stund och till sist blev det sushi till middag (vi blev hungriga på vägen). Efter det gick vi hem till henne och drack lite kaffe och satt och pratade en massa. Åhhh vilken fin lägenhet hon har!!! Jag blev kär och vill nu genast ha min egen som jag kan inreda med alla fina saker jag såg i lördags. GAAAH!

Sedan promenerade jag hela vägen hem också, tittade på ett avsnitt av One Tree Hill (som nu är inne på allra sista säsongen - ja jag är fortfarande töntigt kär i den serien) och till sist somnade jag, lycklig som ett barn på julafton.

Visst har jag gjort en hel massa presentationer i mina dar, men att stå inför chefer och prata om något jag känt till i ca 3 veckor och på tyska dessutom, det är inte direkt lockande...det hela gör det inte lättare att jag aldrig får fram vad jag ska säga i sådana situationer.

Så det blir nog en hel massa öööööhm, hmmmmm och pinsam tystnad.

Mest av allt ska jag bara ha kul och försöka hålla kvar i mitt positiva själv som jag nu äntligen hittat tillbaka till!

Jag kan nog sammanfatta 2011 som ett bergochdalbaneår, som jag så många gånger förr skrivit, vilket betyder tufft, slitigt, stressigt, nedvärderande, omotiverande, psykiskt och fysiskt påfrestande, omtumlande men också spännande, lärosamt, motiverande, värdefullt, roligt osv.

Man kan säga att mitt år började riktigt bra och slutade likaså. Det var tiden i mellan som var påfrestande men som även gav mig en helt ny syn på livet!

Efter 3 tuffa månader (under 2010) utan att egentligen lärt känna någon på företaget fick jag så in en fot i ett gäng under Januari månad. Vi gjorde allt möjligt tillsammans och jag kände mig äntligen delaktig. Jag fick äntligen använda mig av mig tyska och hackade mig fram på det lilla jag kunde. Men allt efter att tiden gick fick jag även känna på hur det kändes att bli totalt utfryst och hur elaka tjejer egentligen kan vara genom att ignorera människor pga svartsjuka. Som tur var hade jag alltid Jake kvar på min sida. Sedan kom min bror på besök och vi hade helt underbara dagar tillsammans. Några veckor senare kom även mina underbara vänner Jenny & Camilla på besök och jag kunde äntligen känna mig som mig själv igen. Det är tufft att behöva utlämna sig så hela tiden för att finna nya bekanta, vilket i mitt fall ledde till att jag tappade en del av mig själv på vägen.

Efter detta umgicks jag i stort sett bara med Jake, vilket kändes helt ok eftersom vi alltid hade så kul tillsammans. När jag trodde att allt var på väg i rätt riktning kom så nästa dipp och min hjärna levde rövare med mig...Kan man verkligen vara bara vän med en kille? Mitt i allt detta fick vi även mer och mer att göra på jobbet och jag måste hitta en ny bostad. Allt på en gång. Stress, stress, stress! Jag fick ont i magen. Jag kan tänka mig att detta var ett varningens tecken på att jag måste bestämma mig för hur jag skulle fortsätta. Var jag verkligen lycklig? Som tur var tog jag mig en veckas semester och åkte hemåt. Min mamma var min stöttepelare när jag bröt ihop och sedan kunde det helt enkelt bara gå uppåt! Midsommar var som vanligt underbar tillsammans med dem jag trivs bäst med och älskar mest i hela världen.

Som ni läst om var sommaren alltså upp och ner. Jag lärde känna lite nytt folk, var ute och festade en hel del, arbetade ännu mer och tyckte nog allmänt mest synd om mig själv. Detta vände någon gång i Augusti. Då var jag än en gång hemma i Sverige och var på bröllop för min finaste Halmstad-Sofia och henne Trollhättekarl Andreas. Vilket bröllop! Några veckor senare var jag på ännu ett bröllop då en av mina studenter gifte sig med sin älskade. I samma veva satt vi allt oftare vid Späti efter jobbet och drack en öl. En era jag aldrig kommer att glömma. Där kunde man komma och gå som man ville och ibland drack man en öl, andra dagar satt man till klockan 12 på natten och skrattade. Här fick man äntligen ett hum om de andra kollegorna!

Vad som också fick mig att inse ett och annat var ytterligare en romans. Den var kort och koncis, men ack så lärosam då jag insåg vad jag egentligen behöver men framförallt förtjänar!

Ja, Oktober och November handlade sedan mest om att vara sjukt trött på jobbet, men att stå ut eftersom jag visste att det skulle bli omstruktureringar, men även att mer och mer lära känna mitt team och framförallt mina "angels". Ja, det är nog en historia i sig som kommer att bli väl omtalad under år 2012.

Under November var jag även hemom för att fira mammas 60-årsdag och jag insåg att jag behöver dessa små långhelger för att hitta ro i själen. December var egentligen förändringarnas månad. Då började vår nya chef och vi fick nya arbetsuppgifter. En dröm jämfört med innan. Fast med nytt jobb kommer även nya förpliktelser. Vi får se vart detta tar mig.

För mig var iaf sista veckan av 2011 en vecka då jag fick vilat upp mig, samlat ny energi och umgås med dem jag mest av allt tycker om för att så kunna återvända till ett numera oförutsägbart 2012 i underbara Berlin!

Jag är nu tillbaka i Berlin efter en helt underbar vecka i mitt kära Sverige. Där har jag hunnit med det mesta och jag måste säga att jag känner mig verkligen lyckligt lottad som har en så underbar familj och vänner. Love you all!!!

Nu måste jag gå och lägga mig, så jag får skriva mer om ledigheten i Sverige och mina förväntningar på det nya året någon annan dag.

Allt det bästa till Er där ute ♥